Samma utgångsläge.
Jämför två realistiska skötselalternativ för samma mark och samma startår. Tillväxt som skulle ha skett i båda alternativen är inte i sig en extra projektnytta.
Fördjupning / Skog, klimat och miljö
Avverka eller
låta stå?
En viktig fråga. Men utan ett alternativ att jämföra med, ett tidsperspektiv och kunskap om platsen blir svaret lätt missvisande.
Här skiljer vi på kol i skogen, användningen av virket och andra miljövärden. Syftet är att hjälpa dig ställa bättre frågor inför ett skötselbeslut eller kolprojekt.
Miljönytta är större
än en kolberäkning.
Klimat, biologisk mångfald, vatten, rekreation och skogsägarens ekonomi behöver bedömas var för sig. Ett alternativ med hög beräknad klimatnytta är inte automatiskt bäst för arter och livsmiljöer. Ett stort kollager säger inte heller hur stor den årliga nettoupplagringen är.
Visa flera tidpunkter.
En effekt de närmaste decennierna och en effekt över en hel omloppstid svarar på olika frågor. Visa både förloppet och den samlade skillnaden, inte bara ett valt slutår.
Bestånd eller system?
Skilj beståndets kollager från hela landskapets utveckling och effekter i produkter och andra sektorer. Att landskapets förråd växer avgör inte ensamt vilket alternativ som ger störst extra nytta.
Skogsskötselserien, kapitel 21 (2020), s. 20–26 och 51–53, diskuterar systemgränser och tid. Källor och kompletterande forskning ↓
En produktionsoptimal ålder
är inte ett miljöfacit.
Om målet är högsta genomsnittliga virkesproduktion väljs omloppstid utifrån när medeltillväxten kulminerar. Det är ett produktionsmått, inte trädens maximala livslängd. En ekonomiskt optimal omloppstid beror även på priser, kostnader och avkastningskrav.
Ingen av dessa åldrar bestämmer automatiskt när skogen bör avverkas för klimatets eller naturvårdens skull. Då behöver även befintligt kollager, markkol, produkternas livslängd, naturvärden och skaderisk vägas in. Lägre tillväxt innebär inte att kollagret saknar värde eller att skogen automatiskt har blivit en nettokälla.
Se Skogforsk, Redogörelse 2/2006, för skillnaden mellan produktion och ekonomiskt val av omloppstid. Beräkningsexemplen där är inte dagens rekommendationer för din fastighet.
Det som händer utanför
fastigheten räknas också.
Läckage
Flyttar avverkningen?
Om avverkning minskar här kan en del flytta till andra områden genom efterfrågan på virke. Det kan minska den globala nyttan. Effekten är inte automatiskt noll eller hundra procent: marknad, utbud och förändrad konsumtion spelar roll.
Fråga: vilket läckageantagande används och hur förändras slutsatsen med ett annat antagande?
Substitution
Vad ersätter virket?
Träprodukter kan ersätta material eller energi med högre utsläpp. Det är en jämförelse med ett alternativ, inte ett fast klimatvärde för varje avverkad kubikmeter. Produktval, livslängd och framtida energisystem påverkar utfallet.
Fråga: vad ersätts faktiskt, när uppstår skillnaden och hur hanteras samtidigt förändringen av kollager i skog och produkter?
Att virke används är alltså inte i sig bevis för att avverkning ger störst klimatnytta. Omvänt räcker ett större lokalt kollager inte för att beskriva hela systemeffekten. Undvik dubbelräkning när produktlager, substitution och läckage läggs ihop.
Läs forskningen med rätt fråga
Vad visar SKA22?
Skogsstyrelsens och SLU:s SKA22 jämför sex scenarier för skogens utveckling över hundra år. Det är villkorade framskrivningar, inte ett löfte om framtiden eller en kolkreditkalkyl för en fastighet.
Tidsperspektivet ändrar rangordningen.
I syntesrapportens simuleringar ger Fokus mångfald högre kolinlagring på kort och medellång sikt. Från omkring 2060 har Dagens skogsbruk högst årlig kolinlagring. Det senare har lägre avverkningsintensitet än de andra scenarierna.
Årligt flöde är inte samlat resultat. Ett lägre upptag under ett senare år innebär inte automatiskt att tidigare inlagring har försvunnit eller att det ackumulerade utfallet är sämre.
Jämförelsen påverkas av bland annat avsättningar, skötsel, avverkningsintensitet och antaganden om tillväxt. Rapporten diskuterar också skaderisk, möjlig substitution och utsläppsläckage. Den ska inte användas som bevis för att en enda skötselmodell alltid är bäst.
Källa: SKA22, syntesrapport 2022/11, avsnitt 1.4 samt s. 38–40. Inga resultat från rapporten har räknats om till säljbara kolkrediter här.
Illustrativa beslutsfall / Inte beräknade projekt
Tre skogar.
Tre olika avvägningar.
1. Brukad skog med fortsatt god tillväxt
Jämför planerad avverkning med en senare avverkning. Hur mycket kol behålls under väntetiden, vad händer med virkessortimenten och hur ändras skaderisken? Granska både den närmaste perioden och en längre omloppstid.
Beslutsunderlag: beståndsdata, två skötselplaner, produktantaganden och känslighetsanalys för läckage. För ett kolprojekt behövs dessutom en prövning av additionalitet.
2. Äldre skog med höga naturvärden
Börja med naturvärden, skydd och hänsyn. Enbart volymtillväxt kan inte fånga värdet av gamla träd, död ved och skoglig kontinuitet. Att förlora en livsmiljö kan inte beskrivas som återställt bara för att nya träd växer någon annanstans.
Beslutsunderlag: naturvärdesbedömning, kollager och realistiska alternativ. Bevarande kan vara värdefullt även när det inte uppfyller ett kreditprograms krav.
3. Granbestånd med tydlig skaderisk
Jämför ett förlängt omlopp med ett klimatanpassat alternativ. En högre risk för storm eller insektsangrepp motiverar riskanalys, inte automatiskt avverkning. Bedöm plats, bestånd, naturvärden och möjligheter att minska risken.
Beslutsunderlag: riskbedömning och flera utfall, inklusive skada. Visa vem som bär den ekonomiska risken och ansvaret i ett eventuellt kolavtal.
Exemplen är Ecosilvs egna frågeställningar. De beskriver inga verkliga kundprojekt och anger ingen garanterad klimat- eller intäktseffekt.
Från resonemang till din fastighet
Jämför alternativen
innan du binder dig.
Jag kan hjälpa dig avgränsa en skoglig analys: vilka alternativ ska jämföras, vilket underlag saknas och vilka antaganden avgör resultatet? Omfattning, leverans och ersättning bestäms före uppdraget.
Diskutera min skog →Öppnar ditt e-postprogram. Ange gärna region, ungefärlig areal och vilket beslut du överväger.
Läs avtalschecklistan →